ANDIS-dagen 22 november 2012
Anders Rosengren, Lunds universitet, hälsade välkomman genom att ge lite bakgrund till utbecklngen av diabetes i världen och beskrev diabetes som ett globalt problem av jättedimensioner.
Anders tackade alla som varit inblandade i ANDIS som omfattar Skånes alla sjukhus samt merparten av vårdcentralerna och där alla hjälps åt med att lämna de värdefulla blodproven.
Eftersom dagens behandling är ospecifik och därför slår i blindo, behöver man dela upp sjukdomen i undergrupper. ANDIS handlar om att kunna beskriva hela spektrat av sjukdomstyper för att på sikt hitta mer skräddarsydda behandlingar för olika individer.
Anders Rosengren varnade dock för en alltför godtycklig gränsdragning: ”Varje person är unik, och klassificeringen ska bara vara ett hjälpmedel att styra behandlingen”.
Erfarenheter från MEDIM-studien och hur vi kan gå vidare
Louise Bennet, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds universitet
Louise Bennet berättade om MEDIM, som är en del av ANDIS, vars syfte från början var att studera diabetesfrekvensen bland irakier i Malmö. Bland annat har man bjudit in 2000 personer till en hälsoundersökning som visar att 12,4 procent av Malmöborna mellan 30-75 år födda i Irak har diabetes. Motsvarande siffra för Malmöbor i samma ålder födda i Sverige är 5,9 procent.
Man har funnit att ärftlighet och fetma är de viktigaste faktorerna. Fysisk inaktivitet, hög läskkonsumtion, depressioner och migration är andra riskfaktorer.
MEDIM har senare övergått i en interaktionsstudie vars syfte är att minska risken att insjukna i diabetes genom att på olika sätt påverka irakiers fysiska aktivitet och kost mm.
Nya diabetesriktlinjer
Mozhgan Dorkhan, Lunds Universitets DiabetesCentrum
Mozhgan Dorkhan gav sig in i en av de hetaste diskussionsämnena under året – nya diabetesriktlinjer. Inledningsvis undrade hon vad publikens förhållande till dessa riktlinjer var, och fick svaret att de lätt leder till att man tappar fokus på patienten och att fokus istället hamnar på läkemedlen.
De nya riktlinjerna är en sammanställning av kunskapsläget gjord av amerikanska och europeiska experter, och kommer att vara mer patientorienterade och tillhandahålla en läkemedelsarsenal med större valmöjligheter.
”Man erkänner att det är en heterogen sjukdom som kräver individuell behandling, och därför kallar man det också för ’position statements’ och inte för ’guidelines’”.
MODY - från lab till klinik
Nael Shaat, Endokrinologiska kliniken SUS Malmö samt Lunds Universitet
Annelie Carlsson, Barnkliniken, SUS Lund samt Lunds Universitet
Nael Shaat och Annelie Carlsson redogjorde för några patientfall med den ovanliga diabetesformen MODY (Maturity Onset Diabetes in Young).
MODY orsakas av en enda mutation, fram till idag är 13 olika mutationer kända.
Sjukdomarna karaktäriseras av att den förekommer i alla generationer i en drabbad familj, att det höga blodsockret beror på en relativ insulinbrist och sjukdomsdebuten ska ske före 25 års ålder.
MODY kan misstänkas när det finns en anhopning av diabetes i släkten, patienten inte har tecken på autoimmunitet, inte metabolt syndrom, lågt insulinbehov, låga C-peptidnivåer.
Vissa MODY-former, exempelvis MODY 2 behöver, trots det förhöjda glukosvärdet, ingen behandling. Föredragshållarna berättade om patienter som feldiagnosticerats som typ 1 och i många år tagit insulin i onödan. Andra MODY-former ska behandlas för att minska risken för komplikationer.
Också Annelie Carlsson manar till testning.
”Det är inte rimligt att hela livet ta insulin i onödan.”
Diabeteskost 2012 - De första kostrekommendationerna som är vetensapligt framtagna för personer med diabetes
Gunilla Willsteen, Endokrinologiska kliniken, SUS Malmö
Gunilla Willsteen berättade om arbetet bakom framtagandet av de första kostrekommendationerna som är vetenskapligt framtagna för personer med diabetes.
Hennes fördrag med samma tema från Diabeteskvällen hösten 2012 finns filmat på diabetesportalen.se
Senast uppdaterad: 2013-01-11
Webbansvarig: Redaktionen