LUDC

ANDIS-dagen, 25 november 2010

Printerfriendly version

To the original page

Mozhgan Dorkhan, projektledare och medicinskt ansvarig för ANDIS, inledde dagen med att hälsa välkommen och med att tacka alla som gör ANDIS.

ANDIS, ett steg mog individualiserad medicin

Leif Groop, huvudansvarig för ANDIS, talade om vad ANDIS kan betyda på lite längre sikt.
- Den bästa skörden för det vi gör idag kommer om 15-20 år när, konstaterade Leif Groop och jämförde med de stora befolkningsstudierna Malmö Förebyggande Medicin och Malmö Kost Cancer vilka idag, flera decennier efter de första provtagningarna, resulterar i många betydelsefulla fynd.
Idag har fyra procent av befolkningen känd diabetes, konstaterade Leif Groop, men nya data talar för att antalet är det dubbla. I vissa invandrargrupper är diabetes två till tre gånger vanligare.
- Det innebär att vi idag har ungefär 100 000 diabetiker i Skåne och att siffran sannolikt ligger på 150 000 år 2020.

- Vet vi då vad diabetes är? undrade Leif Groop och svarade att vi tror att vi vet men att det är ofullständig kunskap.
- I kliniken tar vi två blodprov för att ställa diagnosen diabetes. Kostnaden är ungefär 50 kronor. Vi kan bättre, menade han och konstaterade att för att komma längre, för att kunna kartlägga sjukdomsspektrat, utvärdera sjukdomsförloppet och förutsäga risken för komplikationer och svar på olika behandlingar, måste vi göra som i ANDIS. Det vill säga samla mer information om patienten, exempelvis antikroppar mot betacellerna, c-peptidnivåer, genvarianter som ökar risken samt andra biomarkörer.
- När ANDIS har 10000 patienter gör vi den första stora sammanställningen, sa Leif Groop.

Exempel på hur i forskningen redan erövrade kunskaper skulle kunna tjäna vården är de upptäckta genetiska riskvarianterna för blodfettsrubbningar.
- Istället för att mäta blodfettsnivåer kan vi mäta genetiska riskvarianter. Det kan man dessutom göra när som helst i livet och då preventivt ordinera diet utifrån genanalysen.

Ett annat exempel är de svåra biverkningar i form av muskelskador som drabbar en liten grupp statinbehandlade.
- Vi vet idag att det beror på en känd genvariant som ger en sex-faldig ökad risk. Om statiner introduceras idag skulle det vara självklart att gentesta innan behandlingen sattes in.
Leif Groop avslutade med att berätta om ANDIS-syskonet ANDIU där U står för Uppsala. ANDIU kommer att lanseras 2011 och är ett resultat av det samarbeta som LUDC och uppsalaforskare bedriver inom ramen för EXODIAB (se länk till diabetesportalen.se).

Avspark för storsatsning på diabetesforskning
diabetesportalen.se/arkiv-foer-nyheter/avspark-foer-storsatsning-paa-diabetesforskning/

ANDIS lägesrapport - Mozhgan Dorkhan

Mozhgan Dorkhan redogjorde för var ANDIS i siffror står idag. Drygt 3 200 patienter är registrerade från 124 vårdenheter, vilket innebär att alla Vårdcentraler utom fem deltar. Vidare är 40 privatpraktiserande enheter anslutna.

För helt färska siffror hänvisade hon till ANDIS-hemsida som dagligen uppdateras vad gäller antalet registrerade, deras ålders- och könsfördelning samt födelseland. Där anges även de diabetestyper deltagarna har.
ANDIS-hemsida
http://andis.ludc.med.lu.se/andis-i-siffror/patienter-i-andis/

- Så många som 20 procent kan inte klassificeras. De stämmer inte in på de vanliga karaktäristiska, konstaterade Mozhgan Dorkhan.
I ANDIS finns skillnader mellan patienter födda i Skandinavien och andra.
- Vi ser att de födda utanför Skandinavien får sin diagnos tidigare och att de har högre BMI. De skandinavienfödda har högre nivåer av GAD autoantikroppar.

ANDIS pågående studier, Erik Renström

Under rubriken ANDIS, pågående studier, redogjorde Erik Renström för hans och Anders Rosengrens med flera, studie som visat att stress ökar risken för typ 2 diabetes och varför det gör det.

- I folkloren har det länge varit en stark uppfattning att stress och diabetes har ett samband, att till exempel en livskris kan utlösa sjukdomen. Vad vi har kartlagt är hur kronisk stress ökar diabetesrisken, sa Erik Renström.
Följ länken för att läsa om forskningsgenombrottet som publicerades i tidskriften Science.

Kopplingen stress och diabetes förklarad
http://diabetesportalen.se/arkiv-foer-nyheter/kopplingen-stress-och-diabetes-foerklarad-forskningsgenombrott-i-science/

Med utgångspunkt från sina fynd kommer en klinisk studie att inledas där olika doser av läkemedlet Yohimbin ska testas på bärare av den genetiska riskvarianten.

ANDIS pågående studie - ESTRID

ESTRID - Epidemiologisk studie av riskfaktorer för LADA och typ 2 diabetes – är en annan pågående ANDIS-studie. ESTRID leds av Sofia Carlsson, Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, Stockholm.

Sofia inledde med en förklaring av vad som karaktäriserar LADA.
- Patienterna har antikroppar, det vill det liksom typ 1 diabetes är det en autoimmun sjukdom. Skillnaden är att sjukdomsdebuten är senare och förloppet är långsammare. Patienterna klarar sig ofta utan insulin i början.
- Med tanke på att LADA är den näst vanligaste diabetesformen, vanligare än typ 1 diabetes, är sjukdomen dåligt utforskad, tillade Sofia Carlsson.
I ESTRID ska LADA-patienter som registreras i ANDIS jämföras med typ 2 diabetiker och friska kontroller avseende exempelvis genetik, livsstil och socio-ekonomisk status.

Länk till ANDIS-hemsida om ESTRID
Epidemiologisk studie av riskfaktorer för LADA och typ 2 diabetes
http://andis.ludc.med.lu.se/projektbeskrivning/paagaaende-studier/estrid/

Länk till ESTRID-studien
http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=35859&l=sv

Kunskapsstyrning i Region Skåne, Gunnar Persson

Syftet är att sprida bästa tillgängliga kunskap till olika nivåer och därmed ge stöd till besltsfattare i vårdfrågor. Detta kan bland annat gälla redan befintliga grupper såsom exempelvis de

  • 19 regionala medicinska råden
  • Tre nätverken inom omvårdnad
  • STRAMA om vårdhygien

Det kan likaledes gälla identifiering av behov av kunskapsspridning (stöd) vid vårdcentralen och därmed första kontakt med verksamhetschefen. Detta arbete har påbörjats och blir klart till våren. Målet kan vara patientnära, där ett beslut får stöd och där just ANDIS kan vara till hjälp för val av behandling.

Innovatör Skåne AB, Ronnie Halvardsson

Innovator AB ägs till hundra procent av Region Skåne och har som syfte att sprida så mycket nytta som möjligt och detta genom innovationer från medarbetarna. Innovationer kan omfatta patientnära förbättringar där vårdpersonal bland annat har skapat midjebälte för bandspelar-EKG eller ett nytt lokalt datorprogram. Innovators uppgift är att vara en katalysator för idéer och ersättning till innovatören utgår. Deras motto är "alla idéer är intressanta". Mer information går att få på vår hemsida men även på

www.innovator.skane.se

Zink transportör 8 autoantikroppar vid typ 1 diabetes, Fariba Vaziri Sani

Denna antikroppsstudie är i sin linda men ser lovande ut som en markör för typ 1 diabetes hos yngre patienter. Den finns i tre varianter och resultatet hitintills visar att 60 % av nydebuterade typ 1 och 26 % av tidigare autoantikropps negativa patienter har denna ZnT8 antikropp. Vi ser framemot nya forskningsresultat och ytterligare en antikropp att räkna med för stöd till individualiserad behandling.

Nya internationella riktlinjer om injektionsteknik, Anders Frid

Anders Frid funderade redan för 25 år sedan över betydelsen av en korrekt injektionsteknik för att undvika injektion i muskeln och för att undvika lipohypotrofier men främst om betydelsen av fettjockleken. Han säger att " allt som är viktigt tar lång tid att förändra". Detta innebär i praktiken en bekräftelse av befintlig kunskap som lyder: Det räcker att använda 5-6 mm långa nålar för en insulininjektion, ett hudveck är att föredra och insulinet absorberas lika mycket oavsett i vilket djup i fettet som injektionen ges. Mer information om de nya internationella rekommendationerna går att läsa i: Diabetes Metab. 2010 Sept.:36 suppl 1:S3-18 via PubMed eller kontakta Becton Dickinson för detta Supplement.

Sjuksköterskans arbete med prevention av fotsår, Magdalena Gershater

Magdalena Gershater är doktorand i omvårdnad och beskrev resultat från tre studier. De främsta orsakerna till fotsår hos patienter med diabetes är trauma eller skada från skorna (53 %). De flesta sår läker inom 3-12 månader och 65 % läker utan amputation, visar hennes material. Dessutom berättades om en studie om kommunsjuksköterskor där resultatet visar på en bristande dokumentation av patienter med diabetes och deras variabler för en bättre vård och då främst blodsocker, blodtryck och fotstatus.

I en opublicerad artikel där hemsjukvårdens sjuksköterskor intervjuades visar det sig att deras främsta arbetsuppgifter omfattar ledarskap, utbildning och koordinering för alla patientens vårdbesök. På frågan om fotsår och dess prevention och behandling framkom det att man undviker fotsår genom att inte skicka patienten till sjukhus.

Senast uppdaterad: 2010-12-13
Webbansvarig:  Redaktionen


ANDIS projektet, CRC, SUS Malmö, Ingång 72, Hus 91, plan 12. 205 00 Malmö. Telefon: 040 39 10 00 (vx)