LUDC

ANDIS-dagen 8 december 2011

Printerfriendly version

To the original page

Mozhgan Dorkhan, projektledare för ANDIS hälsade alla välkomma och presenterade dagens program samt tackade alla som medverkar i ANDIS på ett eller annat sätt.

Rätten till hälsa

Christina Johnsson, Forskningschef, Raoul Wallenberginstitutet, Lund.

Rätten till hälsa, folkhälsa och medicinsk hälsa är en mänsklig rättighet och är även väl förankrad i det juridiska systemet. Sverige tillhör ett av många länder som har skrivit under denna konvention och har därmed förbundit sig till att följa den. Se www.rwi.lu.se för mer utförlig och fördjupad information.

Diabetesforskning i Skåne, Sverige och världen

Leif Groop, professor i diabetes och endokrinologi vid Lunds Universitet.

Leif berättar att tack vare utvecklingen av samarbetet mellan olika forskningsgrupper inom diabetes världen över har stora framsteg gjorts.
Det är nu första gången som man har en bild över hela det mänskliga genomet och tillika utvecklat bättre metoder för olika avalyser.
Övervikt är en riskfaktor för typ 2 diabetes men arvsanlag för typ 2 diabetes kan vara en riskfaktor för övervikt. Han menar vidare att vi för närvarande har ofullständig kunskap om diabetessjukomen och ANDiS kan här vara till stor hjälp.
Diabetes är kanske olika sjukdomar?

När forskning övergår till klinisk rutin

Annelie Carlsson, docent och överläkare i diabetes och endokrinologi på barnsjukhuset vid SUS, Lund.

Under de senaste 25 åren har insjuknandet i typ 1 diabetes bland barn i Sverige fördubblats. Diabetes typ 1 är således den vanligaste kronsiak sjukdomen. Årligen insjuknar 700-800 barn och där hälften tycks styras av gener (HLA) och resten av miljön. På www.med.lu.se/teddy går det att läsa mer om forskning kring typ 1 diabetes. BDD-studien (Bättre DiabetesDiagnos) är en nationell studie som samkörs med ANDiS med samma provtagning och inkluderar alla barnkliniker i landet.

Hur långt har vi kommit med ANDIS?

Mozhgan Dorkhan, projektledare, endokrinolog vid endokrinologiska kliniken SUS Malmö.

Drygt 5000 patienter från Skåne deltar i ANDIS. Mozhgan menar att vi just måste hjälpas åt och ANDIS pågår nu även i Finland (DIREVA) och svart i Uppsala (ANDiU) och i västra Götaland (ANDiV). En uppdatering av projekt mm finns att läsa på vår hemsida http://andis.ludc.med.lu.se.

Elektronisk registrering

Johan Hultman, systemingenjör och systemansvarig för ANDiS.

Johan berättar om hur den elektronsika registreringen av patienter i ANDIS går till.
Han uppmanar alla att använda det webbaserade systemet. Det rä inte svårt, det sparar tid våde för er och för oss som inte behöver överföra registreringar gjorda på papper till systemet. Dissutom försvinner risken för fel vid överföringen. Formuläret på datorskärmen ser ut precis som pappersblanketten.

Gener och blodfetter

Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet.

Ett hundratals genetiska riskvarianter har identifierats, många av dem är associerade med hjärt- och kärlsjukdom. Nu handlar forskningen mycket om att ta reda på varför de utgör en ökad risk för blodfettsrubbningar och på vilket sätt de samspelar med varandra och med omgivningen.
Detta leder till kunskap om nya biologiska mekanismer, det identifierar potentiella mål för läkemedel, liksom för prediktion och prevention.
Bakom framstegen de senaste åren ligger en stark teknisk utveckling.

När ska vi tänka på MODY?

Nael Shaat, ST-läkare vid Endokrinologiska kliniken, SUS Malmö.

Nael talade om diabetesformen MODY (Maturity Onset Diabetes in Young) som är ett samlingsnamn för flera olika diabetesformer vilka alla har gemensamt att de beror på en enda mutation. Sjukdomen debuterar ofta före 25 års ålder, den går i alla generationer i familjen. I dag finns det sex kända mutationer som orsakar MODY; nummer 1, 2 och 3 är de vanligaste formerna.
Därefter redogjorde Nael Shaat för olika patientfall. MODY 2 gör betacellen mer okänslig för halten av blodglukos vilket gör att patienterna har lätt förhöjt glukosvärde. Sjukdomen upptäcks i regel vid en hälsokontroll eller under graviditeten. MODY 2 progredierar inte och patienten behöver ingen behandling.
MODY 3 är den vanligaste formen. Också den karaktäriseras av lätt förhöjdt blodsocker, en viss försämring sker ju äldre patienten blir. MODY 3 innebär risk för retinopathi. Patienterna svarar mycket bra på sulfonureider.
Nael Shaat avslutade med uppmaningen att om det finns en MODY i familjen bör resten av familjemedlemmarna testas.

Behandling av fetma hos vuxna - nya möjligheter i Region Skåne

Martin Ridderstråle, docent, verksamhetschef på endokrinologiska kliniken, SUS.

Martin talade om behnalding av fetma hos vuxna - nya möjligheter i Region Skåne - och det nya vårdprogram som introduceras.
Även fetmabehandlingar ska anpassas efter individen. Den mest effektiva för bestående viktminskning är fetmakirurgi men även icke-kirurgisk behandling på sjukhus ger god långsiktig effekt. Fysisk aktivitet har betydlese oavsett om den leder till viktnedgång. Fetmakirurgi har även kraftfull effekt på förekomsten av typ 2 diabetes.

Reflektioner kring diabetessköterskans pedagogiska förhållningssätt

Marianne Lundberg, diabetessjuksköterska på endokrinologiska kliniken, SUS Malmö.

Marianne avslutade ANDiS-dagen med reflektioner kring diabetes-sjuksköterskans pedagogiska förhållningssätt. Marianne betonade patientens roll i vården. "Inte vilja härska utan hjälpa." Det vill säga en vård utan pekfingrar. Marianne Lundberg gjorde också en skillnad mellan en akutvårdsmodell och en kronisk modell. I den förstnämnda är patienten en passiv mottagare av vård, i den senare har patienten en aktiv roll.
Fyra pedagogiska frågor bör diabetessjuksköterskan ställa sig: vad ska läras ut, varför just det, hur ska det läras ut och för vem.
Marianne avslutade med att betona patientens förmåga och tillåtelse att själv fatta beslut, även om vi i vården inte tycker att det är ett bra beslut.

 

Senast uppdaterad: 2012-01-09
Webbansvarig:  Redaktionen


ANDIS projektet, CRC, SUS Malmö, Ingång 72, Hus 91, plan 12. 205 00 Malmö. Telefon: 040 39 10 00 (vx)