Alla Nya Diabetiker i Skåne Eye Complications
Bakgrund
En vanligt förekommande komplikation vid diabetes är diabetesretinopati, som utgörs av förändringar i kärl och nerver i ögonbotten. Obehandlade kan förändringarna leda till synnedsättning. Man vet att de allra flesta patienter med diabetes drabbas av lindrig diabetesretinopati efter 20-30 års duration, medan det är mycket färre som utvecklar synhotande diabetesretinopati.
I stora studier på 1980- och 90-talen kunde man visa att blodsockerkontroll och blodtryckskontroll hade avgörande betydelse för att förhindra utveckling och uppkomst av diabetesretinopati. Sedan dess har hög prevalens och incidens av diabetes ändrats avsevärt och den metabola kontrollen är i dag betydligt bättre. Man kan därför förvänta sig att de prevalens- och incidenssiffror som togs fram då är inaktuella.
Vidare tycks det vara stor individuell skillnad på utvecklingen av diabetesretinopati. Detta kan delvis förklaras av hur länge man har haft diabetes och vilken behandling man har haft.
Det finns emellertid väldigt få studier som i detalj har undersökt risken för att utveckla diabetesretinopai hos olika patientgrupper med olika typer av diabetes såsom t.ex. LADA eller MODY. I Sverige har dessutom populationen ändrats så att den i större utsträckning består av individer med utländsk bakgrund, vilket sannolikt också påverkar utvecklingstakten för diabetesretinopati.
ANDIS utgör därför ett unikt material att kunna studera förekomst och utveckling av diabetesretinopati hos patienter med olika typer av diabetes, med olika behandling och med olika etnisk härkomst.
Genomförande
Patienter med nyupptäckt diabetes remitteras automatiskt till sin närmaste ögon- eller endokrinologiklinik för ögonbottenfotografering och rutinmässig screening för att upptäcka ögonbottenförändringar i tid för behandling. Ögonbottenfotografierna är digitala och kan därför granskas i ett särskilt bildprogram. I ANDISec kommer vi att ta fram bilder och granska dem vid första screeningtillfället och följa utvecklingen i minst fem år framåt för att se hur utvecklingen av diabetesretinopati ser ut. Denna information kan sedan kopplas till övrig information i ANDIS databas, såsom vilken diabetestyp och etnicitet patienten har, andra kända riskfaktorer som blodsocker- och blodtryckskontroll samt utvalda kandidatgener för diabetesretinopati. På detta sätt kan vi få uppdaterad infomation om risken att drabas av retinopati och identifiera om olika individer löper olika risk att drabbas och därmed individualisera uppföljningsintervallen.
Ansvarig
Dr Carin Gustavsson, Institutionen för Kliniska Vetenskaper, Lunds Universitet.